Halv

Antingen måste man må så bra att man inte funderar på om man skulle kunna må på ett annat sätt än man gör. Eller så måste man må så dåligt att man är sjuk och måste ha hjälp. Det finns inga mellanlägen som är meningsfulla att tala om. Det finns inga mellanlägen där man egentligen bara behöver någon som klappar en på ryggen när man ska sova.

Jag finns inte. Jag är ett tomrum som är ett andningshål och en vattenvirvel i badkaret.

Krama mig. Nu.