Dagens vår
Imorse var det vår och det var så fint att jag ville gråta, men det gjorde jag inte. Gick utan jacka på lunchen, däremot. Krokusarna är överallt hela tiden nu och jag cyklar omvägar för att komma närmare.
Sedan satt/låg vi på en bänk och väntade på folk; regnbågsflaggan var stor och färgglad och de förbipasserande kvällstanterna sneglade nyfiket på oss och den. "Jag bryr mig inte om att ni ser att jag är gay! Jag gillar att vara hänsynslös på det sättet", sade Maria, och log förnöjsamt sådär som bara hon kan göra.
2 kommentarer:
Ja visst kan det kännas som att man försöker provocera när man visar att man inte är hetro på något sätt. Fast man bara är lite stolt över att få vara sig själv.
Fast det kan vara fint - också. Jag har ett inläggsupplägg om det där i huvudet, förhoppningsvis skriver det ned sig själv en dag.
Skicka en kommentar